Nuvarande organisering med jaktvårdskretsar, länsjaktvårdsföreningar och en förbundsstyrelse har fungerat bra i flera decennier. Men i takt med förändringar av älgförvaltningen, viltförvaltningen i stort och samhället märks allt tydligare att organiseringen inte klarar av att lösa alla uppgifter som medlemmarna förväntar sig.
– Vi har en stor samsyn i förbundet kring att vi behöver modernisera och tydliggöra organisationen. I grunden handlar det om att vi ska bli ännu bättre på att locka medlemmar, stå upp för viltet, jakten och viltvården, säger Per Klingbjer.

Perspektiv 2030, förbundets strategiska inriktning, har pekat ut behovet av arbetet som nu förbundsstyrelsen håller på att genomföra. Man verkar under arbetsnamnet ”En modern organisation”.
– I en folkrörelse rusar man inte fram. Man jobbar tillsammans och tar steg för steg. Förankrar och diskuterar. Det handlar om ideellt arbete, traditioner och kultur. Förändrar man en folkrörelse måste det få ta tid.

Första steget i arbetet handlar om vad jaktvårdskretsen ska ha för roll och uppgifter. Detta har aktualiserats av att det bland annat blivit svårare att engagera förtroendevalda till olika styrelseuppdrag.
– Förbundsstyrelsen vill att länsföreningar och kretsar själva ska finna dessa former. Vi vill ha en tydlig organisationsstruktur som innehåller regional och lokal frihet, säger Per Klingbjer.

Han menar att kretsens roll kan se olika ut i landet. Och att detta ska avgöras av hur länen och kretsarna vill organisera sig. Exempelvis kan kretsen fortsätta att verka som idag, eller bli en arbetsgrupp under länsföreningen och slippa massa formalia, eller ett nätverk.
– En förening organiserar sig för att klara av sina uppdrag. Vad är den bästa organiseringen idag och för framtiden? Behoven varierar säkert i landet, och därför kan det också se olika ut. Förbundsstyrelsen tror därför att länsföreningarna och kretsarna är de som vet bäst hur man ska organisera sig.

Men innan man kommer till organiseringen behöver Svenska Jägareförbundet klargöra vad jaktvårdskretsen ska ha för roll och uppgifter i förbundet. När detta är klart går man vidare till länsföreningens roll och sist till förbundsstyrelsens roll.
– Man kan lite förenklat säga att vi börjar med att bestämma VAD respektive nivå ska göra och ansvara för. Sedan går vi vidare med HUR vi ska arbeta. Just nu går vi in i VAD-fasen för kretsarna, säger Per Klingbjer.

Därför genomförs dialogmöten med alla länsföreningar för att alla ska känna sig trygga över processen. Två pilotprojekt med intressebaserade nätverk planeras också att startas – ett i Skåne om fältvilt, ett i Gävleborg om älgförvaltning.
I slutänden kommer En modern organisation bland annat leda till att stadgarna behöver ändras.
– Det tål att upprepas varför vi måste se över organisationen. Vi vill bli ännu bättre och mer relevanta för medlemmar och samhället i övrigt. Då kan vi inte se ut och jobba på samma sätt som vi gjort i över 30 år.

En annan sak som Per Klingbjer lyfter är att förtroendemannaorganisationen fattar besluten och bestämmer i förbundet.
– När vi bestämt hur vi behöver jobba i framtiden för att skapa så mycket nytta för medlemmarna som möjligt är det tanken att medlems- och personalorganisationen på ett bättre sätt ska ses som en helhet – inte olika delar, säger Per Klingbjer.

Men hur påverkar En modern organisation den vanliga medlemmen?
– Vi vill alla att förbundet ska behålla och utveckla sin roll och betydelse för jakten och viltvården. För att lyckas med den uppgiften behöver vi arbeta tillsammans på ett effektivt sätt för att påverka politiken, hålla en hög jaktetik och öka förståelsen hos allmänheten för jakten. Allt vi gör säkerställer din och min jakt och mycket annat. Så hela detta arbete utförs för att medlemmarnas jakt och viltvård i framtiden ska ha en bättre position och möjligheter än idag, säger Per Klingbjer.