Idag presenterade Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet den nya svenska rödlistan. Den kanske mest uppseendeväckande nyheten är att älgen för första gången hamnar i listan, på den lägsta nivån – nära hotad. Detta trots att arten är vanlig i landet.
Älgen uppfyller ett av kriterierna för rödlistning som i älgens fall innebär att en art minskat snabbt – minst 15 procent under tio år eller tre generationer.
– Att älgen hamnar på rödlistan kommer inte att hindra eller påverka älgjakten över huvud taget. Rödlistan tar i älgens fall inte hänsyn till hur många älgar som finns, utan enbart till att den minskat i antal, säger Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
Arbete för en älgstam av hög kvalitet
Rödlistan uppdateras vart femte år och visar arters risk att dö ut i Sverige. Det är inte bara sällsynta arter som kan rödlistas. Älgen är ett exempel på en art som trots sin utbredning och antal bedöms som minskande.
– Jägareförbundet arbetar på flera plan för att vi ska ha en älgstam av hög kvalitet i balans med foderresurserna, och för att säkerställa en långsiktigt meningsfull älgjakt. Det är också viktigt att komma ihåg att älgstammens minskning är ett resultat av medveten önskan från markägarna inom älgförvaltningssystemet, fortsätter Anders Nilsson.
Rödlistan – ett naturvårdsverktyg utan juridisk status
Rödlistan har ingen formell juridisk betydelse, men används som ett underlag inom naturvårdsarbetet, bland annat vid prioritering av åtgärder och skydd av områden.
I årets lista finns även positiva nyheter. Uttern bedöms nu som livskraftig och lämnar rödlistan.
– Svenska Jägareförbundet har varit delaktigt i bevarandearbetet för uttern, och det är glädjande att se att de samlade insatserna från många aktörer gett resultat, säger Anders Nilsson.
Fjällgåsen är en annan art som Svenska Jägareförbundet aktivt arbetat med i många år för att stärka populationen. Det har nu inneburit att arten flyttas ned ett steg i rödlistan från akut hotat till starkt hotat.
Bakgrund - vad innebär rödlistning?
Den svenska rödlistan bygger på kriterier framtagna av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Arter bedöms utifrån fem kriterier som bland annat rör populationsstorlek, minskningstakt, utbredningsområde och risk för utdöende. Arterna placeras sedan i kategorier från ”livskraftig” till ”akut hotad” eller ”nationellt utdöd”.
Syftet med rödlistan är att ge ett faktabaserat underlag för naturvårdens prioriteringar. Enligt Henrik Thurfjell vid SLU är det också tydligt att rödlistningen fungerar – rödlistade arter dör inte ut i den takt man annars skulle förvänta sig, eftersom den leder till kännedom om vilka arter som minskar i antal.
