Jakt på skogshare är tillåtet trots att den återfinns på rödlistan som ”nära hotad”. Att den är lovlig för jakt beror på att jakten i princip inte har någon betydelse för stammen i dagsläget. Foto: Göran Ekström
Av alla de faktorer som påverkar rödlistade arter på land så är jakt/insamlande den faktor som påverkar minst antal arter enligt Artdatabanken på SLU. De faktorer som påverkar flest landlevande rödlistade arter är igenväxning och brist på kontinuitetsskog.
2026-03-30
Detta fastställs i nya rödlistan som Artdatabanken på SLU släppte förra veckan. Forskning har sedan länge visat att normal jakt har ringa eller ingen betydelse för de flesta småviltarter som exempelvis som dalripa och hare. Här är det i stället tillgången på predatorer och lämplig livsmiljö som styr föryngringen och populationerna.Kråkan är en art som får jagas och ändå har lämnat rödlistans kategori ”nära hotad” till ”livskraftig”.Skogsharen finns sedan förra uppdateringen med på rödlistan.– Jakt på skogshare är tillåtet trots att den återfinns på rödlistan som ”nära hotad”. Att den är lovlig för jakt beror på att jakten i princip inte har någon betydelse för stammen i dagsläget. För skogsharen beror rödlistningen på att minskningstakten uppgått till 15 procent under de senaste 10 åren, vilket gör att den uppfyller ett kriterium för rödlistning. En så pass snabb minskningstakt kan vara ett tecken på att det finns ett hot mot en art som bör uppmärksammas. I skogsharens fall är det främst klimatförändringen och konkurrens med den större fältharen som bedöms påverka negativt, säger Bodil Elmhagen, forskningssamordnare på Svenska Jägareförbundet.
Älgen är däremot ett av de få däggdjur som hamnat på rödlistan främst på grund av jakt. Anledningen där är en planerad förvaltning som sänkt stammen mer än 15 procent på 10 år, utifrån fastställda planer via myndigheterna.
Många jägare och markägare ägnar sig utöver själva jakten åt viltvård i olika former. Att exempelvis spara kantzoner i det obrutna jordbrukslandskapet samt att tillåta fler trädslag vid föryngring bidrar till ökad biologisk mångfald. Även predatorjakt efter exempelvis mink och kråkfågel kan lokalt bidra till att rödlistade arter av markhäckande fåglar som exempelvis sydlig kärrsnäppa och tofsvipa i högre grad lyckas med häckningen.
Översikt av de negativa påverkansfaktorerna för rödlistade arter som förekommer på land (n = 4 525). Igenväxning och brist på kontinuitetsskog är de faktorer som bedöms påverka flest rödlistade arter på land. (Källa Artdatabanken SLU)
