Motionen

Vargarna har nu blivit så många att deras huvudbyte älgen minskar drastiskt i antal i Värmland. Vargen är ett fräckt rovdjur som ena gången finns helt nära människan och andra gånger håller sig undan. Vi på landsbygden misstänker att vi, människan, bland andra kan bli nästa byte.

Vargen är ett stort problem för landsbygden och i synnerhet för glesbygden. Vargen får svårare och svårare att skaffa mat i Värmland för att de är för många, vilket gör att de kommer närmare människan.

I de trakter som har haft varg sedan slutet på 1970-talet, Torsby kommun, har vi länge undrat hur mycket är en glesbygdsbos liv värt?

Norra Värmland är ett utpräglat skogslän där skogsarbete är ett vanligt arbete. Ensamarbetet i skogen eller annat utearbete är riskfyllt, även utan varg. Men, i Värmland med den anhopning av varg som vi har, så är vargen ytterligare en risk och ett arbetsplatsmiljöproblem.

Eftersom vargen är statens vilt så vill vi glesbygdsbor veta hur stor ekonomisk ersättning staten betalar ut vid hot och angrepp av varg?

Yrkande:
Vi hemställer åt Jägareförbundet att ta reda på vilka de ekonomiska ersättningarna är:
• Vid personskada orsakad av varg samt vilken ersättning familjen erhåller vid dödsfall
• Vid ersättning för ekonomiskt bortfall vid utomhusarbete i vargtäta områden.

Finns det inte en statlig ersättning för vargskador så hemställer vi att Jägareförbundet:
• Verkar för att en sådan tillskapas.

Jägareförbundet Värmlands styrelses yttrande

Styrelsen anser att frågeställningen i motionen är intressant och berättigad. Vid kontroll av våra lagar och förordningar framgår att det för skador på person orsakade av björn finns ett klart regelverk. För skador på person orsakade av varg är det inte alls lika klart. Möjligen kan man för skada på person orsakad av varg hänvisa till 11 § Viltskadeförordning (2001:724) andra stycket där det står "Länsstyrelsen får lämna ersättning för skada av vilt på annat än ren om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv ska svara för de kostnader som skadan föranleder."

12 § i samma lag gäller skada av björn och lyder "Länsstyrelsen får efter ansökan lämna ersättning om en person dödats eller skadats av björn, om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv skall svara för kostnader som skadan föranleder." Föreskrifterna till förordningen heter Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11 & 12 §§ viltskadeförordningen (2001:724). 22-25 §§ i föreskrifterna behandlar skada på person orsakad av björn. 1 25 § står att ersättning för personskada eller dödsfall ska beräknas enligt 5 kap. 1-5§§ skadeståndslagen (1972:207). 1 § skadeståndslagen ger att skadestånd till den som har tillfogats personskada omfattar ersättning för:

1. Sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,
2. Inkomstförlust,
3. Fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan.

2 § säger att har personskada lett till döden, skall ersättning betalas för:
1. Begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet,
2. Förlust av underhåll,
3. Personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.

Styrelsen anser att det regelverk som regelerar skada orsakad av björn också borde gälla för skada orsakad av varg. Därför föreslår styrelsen ett tilläggsyrkande till motionen:

Tilläggsyrkande
• att Svenska Jägareförbundet verkar för att regelverket som reglerar skada på person orsakad av björn också omfattar skada på person orsakad av varg.

Hemställan: Styrelsen föreslår stämman att anta tilläggsyrkandet och att bifalla motionen samt sänder den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Värmlands beslut

Jägareförbundet Värmland har antagit motionen enligt styrelsens yttrande och som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Eftersom rovviltstammarna ökar så ökar konflikterna mellan rovdjur och människa. Detta innebär också att risken för personskador av andra rovdjur än björn ökar. Förbundsstyrelsen anser det högst relevant att förekomma eventuella incidenter med att tydliggöra vad som gäller vid eventuell olycka.

I ett remissutlåtande 2007 gällande nya föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador svarade Svenska Jägareförbundet att det framstår som stötande och inkonsekvent att man idag kan få ersättning för skador orsakade av varg, järv, lo och kungsörn på hund men inte för personskada. Förbundsstyrelsen står fast vid denna åsikt och instämmer därför i att verka för att regelverket som idag reglerar skada på person orsakad av björn också skall omfatta varg, men även de övriga stora rovdjuren, lo, järv och kungsörn.

Jägareförbundet Värmland har i sitt yttrande till motionen påvisat att ersättningen gällande personskada orsakad av björn regleras i 12 § viltskadeförordningen (2001:724). Vidare regleras ersättningens omfattning av NFS 2008:16 med hänvisning till 5 kap. 1-5 §§ skadeståndslagen (1972:207). Samma lagstiftning bör enligt förbundsstyrelsen vara lämplig att tillämpa även för personskador orsakade av varg, järv, lo och kungsörn genom att nuvarande regelverk omfattar även dessa arter.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman mot bakgrund av det ovan anförda bifaller motionen i så måtto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att verka för att alla de stora rovdjuren, björn, varg, lo, järv och kungsörn omfattas av den idag gällande lagstiftningen för ersättning av personskada orsakad av björn.